tisdag 30 december 2008

Investment AB Kinnevik


Jag tänkte avsluta året med att skriva ett sista inlägg om ett intressant företag, fantastiska Investment AB Kinnevik.

Kinnevik bildades i december 1936 genom att tre goda vänner och privatpersoner slog samman en stor del av deras tillgångar i ett gemensamt. De tre var ju inte riktiggt "vem som helst" utan två adelsmän, Robert von Horn och Wihelm Klingsspor samt en framgångsrik advokat, Hugo Stenbeck. De största tillgångarna utgjordes av jordbruksfastigheter som samrationeliserades samt givetvis vardera "lite" aktier. Överskotten i rörelsen investerades vidare i delar av svensk industri inom skogsindustrin, och järn och stål i lite olika företag. Tidigt började man investera i den mycket framgångsrika svenska specialstålverksamheten där man exempelvis tidigt blev stor ägare i Sandvikens järnverk (idag Sandvik) och senare Fagersta. "I skogen" koncentrerade sedan man sitt ägare till skogsföretaget Korsnäs. Detta var det ursprungliga Kinnevik.

Vännerna blev gamla men dom hann i alla fall börsnotera sitt företag 1954 innan någon av de tre trillade av pinnen. Allt mer kom arbetet med att driva företaget vidare att hamna på Hugo Stenbeck och hans son Hugo Stenbeck Jr som faktiskt dog före hans far 1976 vs 1977. Under denna period börjar också fordonsindustrin växa in som e viktig del av kinnevik genom förvärv av bilgrossister, traktorförsäljare mm.

Men snart inträder en ny gestalt i ledningen Hugo Stenbecks barnbarn Jan Stenbeck. Jan Stenbeck inleder en resa för Investment AB Kinnevik som nog tillhör de allra främsta i den svenska näringslivshistorien. Bolaget börjar förändra sig i snabb takt. Aktier avyttras (bla. jordbruken) och andra tillkommer. Inom Kinnevik börjar man starta upp små företag med först några enstaka anställda inom udda områden som mobiltelefoni, reklam TV, om TV kanaler som man tar betalt för och som sänds via satelit, radiokanaler, gratistidningar, internetleverantörer osv.

Dessa företag samlas sedan i olika grupperingar och delas helt sonika ut till aktieägarna i Kinnevik bolag som vi idag känner som Tele2, Millicom, MTG, Transcom och Metro. Flra av dessa bolag har ju senaste året haft ganska medioker kursutveckling men om jag räknar rätt så är värdet idag på dessa fyra bolag ca. 96Mdr(!). Kinnevik i sig har ett börsvärde på 16,6Mdr . Tre goda vänners aktieportföljer och jordbruksegendomar har alltså på 72år växt till ordenligt. En bedrift utan dess like och faktiskt en summa som idag är klart större än Industrivärden och tom större än börsvärdet på Investor om vi räknar lite godtyckligt. Investor hade förövrigt ett susbstanvärde år 1936 om 44Mkr (1,1Mdr i dagens penningvärde) vilket jag svårligen kan tro att vännerna Von Horn, Klingsspor och Stenbeck hade på banken år 1936.

Kinnevik är vad amerikanerna brukar kalla en "Rulebreaker" dvs ett framgångsrikt företag som utmanar etablerade företag med dominerande ställning på en viss marknad och motsatsen är en "rulemaker" vilket exempelvis kan exemplifieras med Coca-Cola dvs ett företag som nästinill totalt dominerar sin marknad och utnuttjar denna marknadsposition genom att ha större volymer, effektive logistik och allt det det som tillhör med att vara marknadsledande på ett visst område. Kinnevik har således fått kämpa mot statliga monopol föreningen "staten och kapitalet" mm.

Så Kinnevik av idag då? är det något att ha i byrålådan?
Idag består företaget av ett helägt Korsnäs och en 5% aktiepost i onterade Bergvik Skog.

Dels aktieportföljen med de fyra kärninnehaven Millicom, Tele2, MTG, Transcom och Metro

Sedan har man då fortfarande kvar nya investeringar som idag består av Jordbruk (Black Earth Farming och Rolnyvik), förnyelsebara bränslen (Sia Latgran), Internetmarknadsföring (Relevant Traffic), Ett ryskt "eniro" (Kontakt East), Tv produktion i Afrika (Gateway) och Mikrokrediter i Afrika (Bayport).

Kinnevik har likt Industrivärden en hög skuldsätnting och framförallt så ligger denna skuldsättning i det helägda Korsnäs. Så länge en helägd rörelse gör goda vinster så blir ju detta per automatik en guldgruva då det innebär mer tillgängliga investeringsbara medel Korsnäs av idag är ingen guldgruva och kommer nog få det ganska tufft de kommande två åren och risken är nog stor att Kinnevik får skjuta till pengar till Korsnäs istället för att mjölka kon.

Aktieportföljen är ju som den är och det återstår hur bolagen kan parera de kommande sämre tiderna. Jag tycker nog att Kinnevik har tagit sitt ägaransvar genom att låta bolagen sälja av vissa av sina dotterbolag i syfte att strärka kassan. Tele2 är ju i ganska gott trim numera rent finansiellt och Millicom forsätter att utvecklas väl Till börsportföljen får vi ju också lägga Black Earth farming som har nämnts tidigare i denna blogg.

Sammanfattningsvis är Kinnevik ett spännande företag. Som investering kräver som kräver att man har en positiv syn på att Korsnäs löser sina problem och aktieportföljen har en hyffsad utveckling. Man bör även har en positiv syn på Ryssland då detta är en marknad som väger tungt i mest varenda innehav. Kanske blir förhoppningsvis mikrokrediter i Afrika ett framtida guldägg?

På bild, även igår åktes det skridskor tom i lite bättre väder än idag.

Stockmans nyårshälsning!

söndag 28 december 2008

Var det en försäljning eller en riktad nyemission, Kungsleden?


Kungsleden tillhör en av de fastighetsbolag som varit ganska pressande i sina kontakter med banker det senaste halvåret kan jag tro. i Grunden är ju Kungsleden ett innovativt och aktieägarvänligt företag som i högsta grad har tagit till vara på de senaste årens goda utveckling för svenska fastigheter. Man har aktivt arbetat med sin portfölj på ett bra sätt för att ha en portfölj med goda möjligheter efter rådande marknadsklimat.

Även idag har Kungsleden haft en stor andel stabila fastigheter med hyffsad till bra direktavkastning och en god intjäningskapacitet. Men man har i relation till många andra fastighetsbolag haft en hög skuldsättning i relation till marknadsvärdet på fastigheterna (ca. 75% belånade) och man har också i relation till många andra börsnoterade fastighetsbolag haft en ganska medioker ränteteckningsgrad. Räntetäckningsgraden för ett fastighetsbolag talar om relationen mellan ett fastighetsbolag driftsresultat (hyresintäkter minus driftskostnader) och dess räntekostnader. Kungsleden har som finansiellt mål att aldrig vara under 2 i denna relation, i år har dock man periodvis varit nere på 1,5-1,7.

Jag tror alla som någon gång önskat lånat pengar av en bank upplevt det som betydligt trevligare att gå till banken med vetskapen att man betalar en stor andel kontant av det man tänker använda lånet till och att man har god marginal för att betala ränta och amortering än om så inte är fallet. Att som Kungsleden låna 20Mdr "på banken" kräver att man har god ordning och reda på siffrorna i bolaget för att ha bra långsiktiga relationer till utlånaren.

För någon vecka sedan så presenterade Kungsleden en ganska märklig affär där bolaget samlar alla sina publika fastigheter i ett dotterbolag (Hemsö fastigheter) och sedan så "säljer" man hälften av detta bolag till 3:e AP-fonden. som därmed blir hälftenägare i halva Kungsleden. I praktiken betyder detta att man säljer 27% av sina fastigheter (värdet) men man kvarstår som hälftenägare. Någon som hängde med i turerna?

Rent finansiellt är dock affären god på så sätt att Kungsledens nyckeltal förbättras radikalt då affären medfört ett likviditetstillskott till Kungsleden som är 98% av det egna kapitalet investerade i "Hemsö fastigheter" (2,3Mdr) samt det faktum att 3:e AP-fonden "övertar" hälften av lånen i Hemsö fastigheter. Soliditen och belåningsgraden förbättras avsevärt, ränteteckningsraden blir bättre, det utdelningspliktiga resultatet förbättras för 2008

baksidan är att affären likt en riktad nyemisson medför en "utspädning" av kommande års resultat då nu det finns 27% mindre fastigheter i Kungsleden och det utdelningspliktga resultatet för nästkommande år blir nog betydligt lägre än för 2008 men däremot har man räddat upp en situation med utdelningsstopp om fastighetsmarknaden kör in i väggen 2009. Då hade Kungsledens handelsutrymme varit mycket litet men denna affär frigör resurser för kommande investeringar även om man bör vara medveten om att Kungsledens fastigheter nu är betydligt konjunkturkänsligare än för nåra månader sedan då publika fastigheter (skolor, vård och omsorg mm) är det som såldes och kvar har man nu kontor, affärer osv...

Så hur skall man tolka Kungsleden-affären? Ett finansiellt genidrag eller en variant på riktad nyemission?

Kungsledens motiv till affären är enligt deras presentationsmaterial "Stärka balansräkningen och frigöra kapacitet för fortsatt affärsutveckling inom hela Kungsleden" hrm....nyemission? "Staten" är ju som sagt redan idag största ägaren i Kungsleden genom 2:a APfonden och Kåpan pensioner.

lördag 20 december 2008

Hur kommer det nu gå med mina glas?


Den ekonomiska avmattningen sprider sig allt mer den svenska och internationella ekonomin och det är alldeles uppenbart att många företag inte varit riktigt beredda på de bistrare tider som nu är här och nog lär fortsätta ett tag till. Ett av företagen som kan få det riktigt svettigt om det vill sig illa är företaget New Wave och speciellt några av den koncernens dotterbolag. New Wave är sanslös blandning högt och lågt av ett stort antal varumärken kopplade till konsument och företagsmarknaden. Vad sägs till exempel om följande varumärken: Sportkläder från Craft, Arbetskläder från Jobman, fotbollskläder från Umbro, Sagaform som är kända för keramik, Innebandyklubbor från Excel, Profilskläder för företag som säljs ofta under namnen New Wave eller Clique, damsandaler från Sköna Marie och många fler varumärken med lite golf, glas, hockey, linnedukar eller annat.

Ett av dotterbolagen i New Wave Group är det småländska företaget Orrefors-Kosta Boda som jag nästan tror var och vartannat hushåll har några produkter ifrån. Detta gäller även mig som har en hel del glas i olika varianter av den mycket omtykta och vackra serien Kosta Boda Chateau som visas på bilden. Kanske inte världens roligaste julklappar från mor och far när man var yngre men idag är det med stor glädje man dukar till fin middag.

Orrefors-Kosta Boda befinner sig idag vad man skall kunna säga vid konkursens brant och årets första nio månader så redovisade man förluster på 45 Mkr och det är ganska mycket för ett företag som de första månader hade räntekostander på 27Mkr och enligt allabolag.se ett eget kapital på 187Mkr vid årets ingång. New Wave ber nu om statligt stöd för Orrefors- Kosta boda med den främsta förhoppningen att staten eller någon annan offentlig institution tar över historisk glasamlingar mm. Jag har väldigt svårt att tro att något statligt stöd skulle utgå till New wave och dom borde nog göra precis som alla andra att sälja tillgångar man inte anser sig behöva.

Sen är då frågan hur det står till med mamman New Wave Group?
Personligen anser jag att New Waves ledning och huvudägare har varit fullständigt fartblinda och i för hög grad sökt tillväxt genom ideliga uppköp både högt och lågt åt alla möjöliga håll. Idag i dessa bistra tider kommer det slå tillbaka hårt. Det är fortfarande så att New Wave som koncern redovisar ökade vinster i år i förhållande till fjolåret men det är så idag att kostnaderna ökat betydligt snabbare än intäkterna och den trenden lär nog bestå ett bra tag till. Nyckeltalen som måna tittar blint på är väl också ganska intressanta med ett p/e tal på 2, en direktavkastning på 13% och då delar man ändå bara ut en tredjedel av koncernens redovisade vinster och en kurs som bara är 0,3 av bolagets egna kapital.

Men den sidan i New waves redovisning som är mest intressant är nog företagets balansräkning och det är minsann en läsning fullt i klass med en skräck-roman av Stephen King.

Först då bolagets tillgångar: Största posten är ett osålt varulager på 2,2 Mdr, sedan kundfordringar på 1,1 Mdr, sedan en goodwillpost (övervärden från köp av företag) på knappt 800Mkr, företagets varumärken har man sedan värderat till 410Mkr, sedan maskiner och inventarier för 390 Mkr och den minsta tillgångsposten är pengar uppgående till 155Mkr.

Dessa tillgångar har New Wave finansierat på följande sätt: skulder totalt sett för knappa 3,7 Mdr och ett eget kapital på 1,6Mkr.

Ett antal relationer är ju då intressanta skulder som är 1,5ggr större än varulagret men ett eget kapital som är bara 70% av varulagret. "Papperstillgångarna" (goodwill, varumärken) är ju också nästan lika stora som det egna kapitalet.

Vad händer den dagen Orrefors kanske går i konkurs? Eller bolaget vingas till Goodwillnedskrivningar? eller en nedskrivning av varulagret? eller den dagen rörelseresulatet kanske är halverat då blir det inte mycket över efter räntebetalningar till bankkontakterna.

tisdag 16 december 2008

Lundbergs ett stabilt bygge i en osäker framtid


De senaste årets turbulens har fått många gamla förmögenheter och investeringsföretag att börja knaka i fogarna. Mats O Sundqvist har gått från firad stjärna till slagen hjälte, Bröderna Paulssons bygg och fastighetsimperium har krympt betydligt ochär på svajig grund, Lundinsfären har gått på några ordentliga snytingar i spåren av fallande råvarupriser och dessutom kanske man också bör lägga till Industrivärden som förlorat mycket i tillgångsvärden på lånade pengar.

En som dock står stadigt i snålblåsten är Fredrik Lundberg och investeringsbolaget Lundbergs. Självfallet har värdet på företagets aktieinnehav gått ned ordentligt och i vissa fall direkt kraftigt. Lika så har Lundbergs egna fastighetsinnehav värderats ned i värde. Men grundfundamentet som Lundbergs vilar på är ytterst starkt och en viktig skillnad mot andra investeringsföretag är att Lundbergs idag har betydande investeringsmedel att använda i aktie eller fastighetsinvesteringar om man så skulle behaga. När andra nu säljer överbelånade tillgångar kan Lundbergs köpa.

Samtidigt är det självfallet så att himlen inte är molnfri för Lundbergs i själva verket finns det betydande mörka moln eller om man nu så skulle vilja säga svarta får i portföljen. Så det kanske skulle passa bra med en mycket kort genomgång om Lundbergs portfölj.

Det egna fastighetsinnehavet är idag mycket välskött skulle jag vilja säga och även konjunkturen kanske leder till en nedrevidering av "priset" på fastigheterna så kommer detta inte vara något större problem då belåningsgraden ligger kring 30% om vi räknar in hela Lundbergs skuld i fastighetsbeståndet. Detta skall t.ex. ställas i relation med konkurrenter som många gånger har upp mot 75% i belåning av bostäder och kommersiella fastigheter. Lundbergs har idag ett ombyggnadsprojekt igång och jag skulle kunna tro att ett beräknat driftsöverskott idag ligger kring 450Mkr medan räntekostnaden på lånen hamnar runt 180Mkr om räntan kliver upp mot 6% och än lägre om dagens låta räntor består.

Hufvudstaden är likaså ett stabilt bygge. Hufvudstaden äger idag de allra mest centrala fastigheterna i Stockholm och Göteborg. Fastigheterna är rakt igenom kontor och butiker plus också lite parkeringshus. Skuldsättningen är låg och det är nog skönt då det finns risker för lite press på hyrorna och nedskrivningar av fastighetsvärden. Men som situationen ser ut idag så tror jag att Lundbergs kan besluta om utdelningar som ligger kring 1,8-2kr per aktie vilket då ger ett fint kassaflöde in i Lundbergs och utan behov att skjuta till pengar även i riktigt pessimistiska lägen. Möjligtvis då att Hufvudstaden skulle kunna utnyttja möjligheten att köpa fastigheter och priserna blir deprimerande.

Skogsföretaget Holmen är det första problemområdet. I grunden är det ett fint och välskött skogsindustriföretag. Man har behållit ett stort skogsinnehav på 1M Ha vilket gör bolaget till ca. hälften självförsörjande på skogsråvara säkerligen mer i sämre konjunktur, man har krafttillgångar som ger företaget en högre självförsörjningsgrad än konkurrenterna och där nu Vindkraft projektteras i skogsinnehavet vilket är ett klokt sätt att utnyttja en "dold" tillgång. Sedan har man då en pappersrörelse, kartongtillverkning och sågade trävaror. Ett skolexempel på en god "bruksstruktur". MEN, företaget har likt många andra skogsföretag gjort flera feltajmade investeringar. För det första så har man byggt upp en tidningspappersverksamhet i Spanien helt lagom till deras dunderlågkonjunktur vilken idag i stort sett är en förlustverksamhet inte minst tack vare att man haft försörjningsproblem på returpapper (spanjorer är inte lika duktiga på att sopsortera som oss svenskar). Man håller just nu också på att öppna Sveriges största sågverksrörelse som är integrerat i Bravikens bruk. Tanken på integration och därigenom bättre logistik och förädlingsvärde är i grunden god men konjunkturen är helt kass och det är frågan om marknaden över huvudtaget finns när man sätter igång och producera. Långsiktigt är det kanske rätt men kortsiktigt kommer det bli en förlustverksamhet. Dessa stora investeringar har resulterat i att Holmen idag har en betydande nettoskuld och vill det sig riktigt illa i denna konjunkturnedgång så kommer Holmen med stor risk behöva mer kapital genom exempelvis en nyemission precis som man behövde pengar 1994 förra gången. Lundbergs behöver enligt mig "avsätta" medel för en nyemission i Holmen, kanske går man tom på offensiven i en sådan emission genom att köpa upp en konkurrent inom t.ex. förpackningar?

Industrivärden som också är ett betydande innehav i Lundbergs har ju det skrivits en hel del om i denna blogg så det lämnar vi lite därhän. Man har i Industrivärdens styrelse gjort närmsta katastrofala investeringar de senaste 2 åren men någon nyemission är utesluten till följd av substansrabatten och skattereglerna "tvingar" Industrivärden till frikostiga utdelningar. Även om dessa utdelningar kommer blir lägre 2010 och 2011. Vårens utdelning blir nog ganska frikostig dock

NCC är ett annat probleminnehav för Lundbergs. Här har man sig till viss del att skylla själv genom att utdelningarna har varit för frikostiga och gå in i en riktigt mörk bygg och fastighetskonjunktur med en betydande skuldsättning känns inte helt stabilt även om NCC är starka på infrastruktur. Man bör nog räkna med sänkta utdelningar och en nyemission om det vill sig illa. Även här bör nog Lundbergs "avsätta " en kommande slant för investeringsbehov.

Handelsbanken har idag en i grund god intjäningsförmåga och det är uppenbart att det är banken som idag går på offensiven när konkurrenterna darrar och de internationella bankerna drar sig undan. Räntenettot kommer bli smått fantasiskt det kommande året. Kapitaltäckningen ser helt okej ut även om obligationsportföljen är lite skakig. Men självfallet kommer även Handelsbanken att drabbas av betydande kreditförluster de kommande åren då man lånar ut var fjärde krona bland svenska företag och jag känner mig väldigt osäker på den långsiktiga utdeningskapaciteten från Handelsbanken då det mycket händer på kreditförlusternas storlek.

Sandvik är i grunden välskött och kanske Sveriges förnämsta verksstadsbolag. Skuldsättningen är ordentligt hög även om intjäningskapiciteten fortsatt är stark. För Sandviks del handlar det nog om att spara sig ur denna kris i syfte att undvika nyemission om det barkar helt åt helevete. Industrivärden lär säkerligen trycka på ordentligt för sparandeframför offensiven.

Husqvarna är ett bolag som Lundbergs satsat ordenligt med pengar i senaste 2 åren. Det har varit ett stort fiasko helt klart och pengarna är halverade mer eller mindre. Men Husqvarna tror jag kan vara ett bolag som snabbast kanske vänder upp den dagen konjunkturen blir ljusare. USA marknaden som är den kanske viktigaste har varit vikande nu i två-tre år nu egentligen och visst kan det bli några hundår till men sedan uppkommer en situation där konsumenter egentligen har praktiska behov av att köpa nya gräsklippare och motorsågar. Skuldsättningen finns där i bolaget men jag tror ändå inte att det blir någon nyemission i Husqvarna såvida man inte beslutar sig för att köpa upp konkurrenter. Sparpaket lär nog bli en del av rapporteringen och kanske sänkta utdelningar.

Cardo verkar det aldrig bli någon ordning på och alltid är det något problem och dessa problem lär säkert bestå i denna konjunkturen. Lundbergs skall nog vara glad om Cardo kan uppräthålla sina utdelningar. Så insatt i deras industriella utveckling är jag egentligen inte.

Summa summarum så ä Lundbergs ett ordentligt tråkigt investeringsbolag med betydande realkapital. Dagens situation medför att Lundbergs årligen har ett investeringskapital om 800M-1Mdr utan någon skuldsättnings alls utan bara ifrån drifts och "utdelningsöverskott". På detta kommer sedan en möjlighet att låna upp kanske 1,2-2 Mdr på fastighetsinnehavet så att man kommer upp till kanske 50% i belåningsgrad på fastigheterna. Detta är en ordentligt bra kudde för att kunna stötta sina innehav i vått och torrt och långsiktigt skall man verkligen inte underskatta möjligheten att ha investeringsbara medel i en lågkonjunktur det kan skapa god avkastning på lång sikt.

Lundbergs aktie har den senaste tiden gjort ett ordentligt skutt från en situation där substansrabatten nästan var uppe på rekordstora 40% till idag knappa 20%. Den som köper aktien skall nog inte direkt känna någon oro för att Lundbergs sänker sin utdelning men däremot är et tveksamt om det blir så stora utdelningshöjningar, men kanske en 50öring nästa gång? Själv köpte jag lite fler aktier på 215 kr och det ser ju hitillis ut som kanske en hyfsad nivå även o det finns betydande risker.

söndag 14 december 2008

Born to be cheap eller fårskalle? Behöver lite råd

Jag har sedan flera år haft Tele2 på de mesta av min kommunikationsutrustning till omvärlden och det har väl i mångt och mycket fungerat ganska bra över tiden med ett ADSL abonnemang och ett fast abonnemang, fram till idag....

Huxflux har Tele2 nu höjt sin priser med en hundring i månaden på ADSL när vår bindningstid har gått ut och enligt deras kundservice har dom inga möjligheter alls att erbjuda bredband 2 Mbit billigare än 299kr i månaden i mitt område såvida jag inte vill binda mig för 18 månader då kan dom sträcka sig till 199kr i månaden. Dessutom måste vi också överse ett behov av digital-tv från 1 mars (egen villa) själv skulle det gott och väl räcka med svt 1 och 2 (möjligtvis också tv8) men jag har en äkta hälft som gärna skulle vilja ha exempelvis tv3 och då blir ju inte ens tv gratis längre. På detta sedan har vi en fast telefon från tele2 som kostar 95kr i månaden plus samtal.

Så jag funderar på lite alternativ nu när jag ändå har chansen och sitter helt utan att vara bunden till någonting. Då jag inte är den skarpaste av hjärnor när det gäller teknik så tar jag tacksamt emot lite hjälp från bloggens läsare.

Jag har behov av följande:
-Bredband, inga direkt jättekrav
-Telefon, den skall gå och ringa på
-digital-tv, tja.... att den går att koppla in i vår tv.

Vad skall man välja i dagens läge om man vill ha en smidig, enkel och billig lösning?
På nätet har jag hittat följande erbjudande från televerket. 299kr i månaden för ett paket på 2 Mbit bredband, en telefon och digitaltv. Med tillägg för samtalavgifter på telefonen och 50 spänn för att se på tv3 och tv8.

Vad finns det för bra alternativ idag för oss som bor i eget hus och den viktigaste frågan av allt fungerar det med tv och telefon via bredbandet på telejacket på ett bra sätt idag?

lördag 13 december 2008

Dags att packa ihop Janne?


SCA hade häromdagen en kapitalmarknadsdag och själv hade jag nästan våga sätta en peng på att bolaget skulle vinstvarna men detta uteblev dock men däremot så presenterade man nya mål för hur företagets långsiktiga lönsamhet bör se ut. Samt fakta om att man renodlar sina varumärken och sätter ett nytt offensivt miljömål där koldioxidutsläppen skall ner rejält och självförsörjningraden på el skall öka betydligt.

Tidigare har SCA haft ett övergripande kassaflödesmål för hela koncernen. Självfallet har detta varit lite tokigt då koncernen har vitt skild lönsamhet över tid i olika delar samt även det faktum att ungefär halva SCA har verksamheter där lönsamheten är starkt konjunkturberoende medan man också har halva SCA som i stort sett är konjunkturoberoende. De nya långsiktiga målen är följande avkastning på sysselsatt kapital:

Personlig hygien: 30% (!!)
Mjukpapper: 13%
Förpackningar: 10%
Skogsindustri och skog: 11%

Att så vitt skilda lönsamhet kan tillåtas finns i ett och samma företag är nog ganska unikt på stockholmsbörsen men det är ju en fråga om diskuterats i många år numera så den frågan lämnar vi därhän. En avkastning på 30% på sysselsatt är kortfattat en mycket, mycket lönsam verksamhet i klass med t.ex. Hennes och Maurtiiz (som har en värdering på nästan 8ggr eget kapital på börsen mot SCA på 0,7) medan verksamheter som bara övertiden skall förväntas generera 10% är ju inte riktigt lika trevligt som långsiktig investering. Om SCA däremot skulle uppfylla dessa mål vad skulle då företagets vinster hamna på?

I senaste rapporten så hade ett sysselsatt kapital på 152 Mdr. I Årsredovisningen framgår att 9% av detta hänförs till Personliga hygien dvs 152*0,09=14,13 och en 30% avkastning på detta ger 4,24Mdr, 35% av kapitalet ligger i mjukpapper vilket ger 0,13*54,95=7,14, 28% till förpackningar vilket ger 43,96*0,1=4,39 och siste skogsindudstridelarna som har 27% av kapitalet och 41,04*0,11=4,51.

En total avkastning på 4,24+7,14+4,39+4,51=20,28

PÅ detta får vi sedan räkna bort räntekostnaderna på SCA stora nettoskuld 43,5Mdr. Om vi i värsta fall räknar med att räntorna i värsta fall hamnar på 9% så kan räntekostnaderna bli så höga som 3,19. På detta sedan kanske underhållsinvesteringar på 4Mdr och kvar blir på 20,28-3,19-4=13,0

En 28% skatt på detta och kvar blir då till aktieägarna 9,42Mdr att använda för utdelningar, företagsförvärv och liknande. SCA har 705,11 Miljoner aktier och vinsten/kassaflödet per aktie skall då i dagens situation hamna på 13,35 kr per aktie så det finns minst sagt en del att jobba på för SCA ledning. Och en hel del om värdepotentialen i aktien

Jag personligen kan också känna en frustration över att SCA idag ”tvingas” investera en massa pengar i verksamheter som har markant lägre avkastning än andra delar. Man skickar pengar från en höglönsam blöjtillverkning t.ex. till lågproducerande wellpappstillverkning. För 10 år sedan var SCA till 44% ett hygienföretag idag är det hygien till 54% det borde kanske ha varit 75% idag och exempelvis Libero borde idag varit ett världsmärke för blöjor istället för ett främst europeiskt och ryskt ”brand”.

SCA och alla konkurrenter på området förpackningar har idag stora problem med lönsamheten och det är alldeles uppenbart att det idag behövs rejäla alexanderhugg för att få ordning på de stora strukturella problemen som finns i detta område. SCA har idag redan packat ihop och konsoliderat verksamheten genom att sälja av den amerikanska och brittiska förpackningsverksamheten. Nu är det nog dags att ta tag i den geografiskt närliggande verksamheten, för det lär säkerligen bli stora problem med lönsamheten de kommande åren. SCA uppger själva att det finns ett konsolideringsbehov i förpackningsverksamhet och man är villiga att delta i denna konsolidering. Frågan är då om SCA skall ta och ställa sig på köpsidan och "äta upp" konkurrenter eller själv bli framdukad på middagsbordet. Sedan finns ju alltid ett tredje alternativ att man bildar någon form av bolag ihop med någon.

I Sverige behöver man inte bege sig långt från SCA tillverkningsanläggningar för förpackningar för att hitta konkurrenter som också har behov av konsolidering. Och bara några mil söder om Sundsvall ligger ju Hudiksvall och värsta konkurrenten Iggesund (ingår i Holmen). Jag tycker det vore synnerligen logiskt om SCA och Holmen till slut gjorde någon större strukturaffär när det gäller för förpackningar. Varför inte låta Fredrik Lundberg nyttja sina stora finansiella resurser till en nyemission i Holmen som drämma till och köper upp SCA svenska förpackningsverksamhet på ett eller annat sätt? Det är nog en strukturaffär som känns synnerligen logisk (inte minst för SCAs skuldbörda) och SCA då allt mer går mot hygienhållet och Holmen blir en storspelare i wellpapp och papper? Båda två företagen ingår ju som bekant i stort sett samma ekonomisk sfär idag.

Hur är det då med SCA aktie i dagsläget? Min personliga åsikt är att om det inte vore för bolagets stora räntebärande skuldsättning så vore aktien en synnerligen trevlig värdeaktie idag får man väl trots det hoppas på att företaget löser ut de kommande årens tuffa marknad och finansproblemen och att SCA om ett handfull år då tjänar runt 13-14kr per aktie plus inflation och på vägen har delat ut några kronor om året.

onsdag 10 december 2008

Mer Baracker åt folket?


Att den amerikanska ekonomin mer eller mindre befinner sig I ett allt mer sluttande plan blir allt mer uppenbart och varje dag känns nästan historisk när banker förstaligas, bilföretagen befinner sig på konkursens brant och allt det där andra som går att läsa i stora rubriker.

Den amerikanska staten kan självfallet inte upprepa misstagen från 30-tals depressionen med att sitta med armarna i kors tills ekonomin redan är körd i botten utan landets ledning lanserar nu trots de usla statsfinanserna det ena stödpaketet efter det andra. Banker skall räddas, husägare skall räddas, bilföretag skall räddas, försäkringsbolag skall räddas, konsumenternas skall stimuleras, byggföretagen skall stöttas och allt annat upptänkligt istort och smått och ordet bail-out är väl snart lika allmänt känt som ord som skatt och förståndighet. Självfallet kommer man i denna krissituation begå många långsiktiga misstag. Kanske kommer man fördröja en nödvändig omställning av exempelvis fordonsindustrin? Kanske kommer man bygga upp kommande inflations och räntebubblor osv. Samtidigt kan man ju som sagt inte stillasittande och intellektuellt nu dra igång statliga utredningar och forskningsinsatser om vad det bästa är att göra. Det handlar i högsta grad om att vara pragmatisk och handlingskraftig eller som man säger i staterna "when i trouble, double..".

Är man optimist så tror jag ett antal av Bush och Obamas keynesisniska satsningar kommer vara lyckade. Med stor säkerhet inte paketen till bilindustrin där man nog kan vara kritisk till det mest men det finns ett antal olika guldkorn i andra fall. Ett paket som nu lanseras av administrationen om att USA skall sätta igång ett massivt renoverings och ombyggnadsprojekt för offentliga byggnader. Skolor skall rustas upp, myndighetsbyggnader skall bli bättre och syftet med projektet är att säkerheten och tillgängligheten skall förbättras samt att USA om ett antal år skall ha världens mest energieffektiva offentliga byggnader.

Jag tycker detta är ett litet exempel på där långsiktigt nödvändiga omställningar till ett energieffektivare samhälle genomförs i "rätt tid". Som en bieffekt kommer detta säkerligen gynna flera svenska företag om man är duktiga på att ta tillvara på möjligheterna som nu erbjuds. Skanska är ett stort byggföretag i USA på offentliga byggnader, AssaAbloy är dominanten på den fysiska säkerheten i form av dörrar, lås och säkerhetssystem och den offentliga verksamheten är den definitivt viktigaste. Och även när det gäller energieffektivisering har vi goda företag som kan tjäna en hacka.

tisdag 9 december 2008

A world of oportunities?


A world of oportunites har Skagen fonder som rubrik på sin senaste fondrapport och som alltid så är optimistisk om framtiden men med ett kritiskt förhållningssätt marknaden. Skagen fondrapporter innehåller som alltid mycket intressanta fakta i alla dess former. Bla. kan man nu läsa i Skagen Globals fondrapport att USa börserna nu för första gången på länge har fått en ny största sektor, Healthcare är nu sektorn med störst marknadsvärde. Läkemedel och medicinteknik har aldrig historiskt sett haft denna position. Under de senaste 15 åren har finans i stort sett orubbat varit den största sektorn sett i marknadsvärde. Under IT bubblan 98-01 så var givetvis teknologi den största sektorn som ett kort inslag i denna finansiella dominans. I början av 90-talet så var konsumentprodukter det största området i marknadsvärde. Men från 1966 fram till 1991 var det ideligen energi som var störst med giganter som Exxon och Conoco-Phillps.

Hur investerar då Skagen Global och dess framgångsrika fondförvaltare Fredrik Weintraub? Sin vana trogen på tvärs även hos det hos dem främst handlar om det enskilda företaget, inte en sektor eller land… Idag är deras största innehav Samsung, Nestlé, Eltrobras, Siemens och Pfizer.

Healthcare som nu då är störst i världen är ett område som jag nog behärskar sämst av alla. Jag begriper inte mycket om mediciner, Fas III studier, FDA godkännande och röntgenstrålar. Någon som har ett bra tips om vad man borde läsa för att förstå sig på?

På bild, Vålådalen i söndags

Ett land av möjligheter


Den ena tidningsrubiken efter den andra blir nu allt svartare i omfattning många hundratals svenskar förlorar nu sina arbeten varje dag. Även i min geografiska närhet börjar nu de sämre ekonomiska tiderna göra sig allt mer påminda med varsel från bla. AtlasCopco som varslat nästan en fjärdedel av de anställda vid Atlas Copco RockDrills. Ett mycket hårt och symboliskt laddat varsel här i Örebro när stadens stolthet måste säga upp personal.

Men trots allt har vi det i Sverige fantastiskt bra. Vi kan ha kritik mot de ena eller andra politiska partiet, olika åsikter om trygghetssystem och välfärden. Om pensioner och näringsliv osv. Men i grund och botten är Sverige ett fantastiskt land fullt av möjligheter (samt dessutom en börs som varit bäst i världen de senaste 100 åren) även om det kan låta som avgrundsdjupa skillnader mellan olika poltiska block så är vi ändå överrens om kanske 90% av politiken.

Vi kan låta en aktieprofil ståta som exempel på att Sverige är ett land av möjligheter, Eskil Johannesson som för några månader sedan avled 80 år gammal. Eskil var en aktiesparprofil som förtjänar precis samma uppmärksamhet som exempelvis mer berömda Lennart "aktiestinsen" Israelsson.

Eskil Johannesson föddes på landsbygden i Värmland i slutet av 20-talet och hade sin ungdomsuppväxt under depressionsåren på 30-talet. 17 år gammal åkte han till Stockholm, utblottad och utan arbete. Tillbringade sin första julafton bland hemlösa i Stockholms slumområden. Men han reste sig ur slummen och fick jobb som koksbärare, tidningsbud (vilket är ett yrke som även Warren Buffett jobbat som), cykelbud och korv-"gubbe". Han startade en våffelbar och sålde frasvåfflor med grädde. Och han sparade lite futtiga slantar i aktier…

Aktierna blev fler och fler och han började likt Warren Buffett förvalta pengar i aktier åt andra, en förvaltning som allt mer växte till sig i samarbete med andra och tillslut blev det en fondförvaltning mm. De första snöflingorna som han satsat i aktier har med åren växt till sig till en ordentlig snöboll. Och vid sin död hade Eskil Johannnesson t.ex. Wallenstamaktier för 170 Mkr, och en mängd andra aktier i mångdubbla miljonposter, men också aktier i flera onoterade entreprenörsföretag.

Sverige ett land med möjligheter och där vi idag trots ökad arbetslöshet och sämre tider har det bra, mycket bra. Tänk bara möjligheterna att få åka skidor en helg i solsken på gnistrande snö, då kan man knappt ens klaga på att det var 20 grader kallt.

På bild, Jämtlandsfjäll i decemberskrud

onsdag 3 december 2008

Tankar om omstruktureringar



Det allt sämre konjunkturen som nu gör sig allt mer gällande är självfallet tråkig och många individers drömmar, förhoppningar och planer kan bli allt svårare att uppfylla när arbetslöshet, varsel, börsnedgångar och företagskonkurser blir mer förekommande i dagspressen än ord som hausse och bonusrekord. Samtidigt är lågkonjunkturer i många fall av godo då sämre tider oftast påskyndar omstruktureringar som egentligen borde varit gjorda för många år sedan. Förändringar av detta slag kan vara på flera plan som t.ex skuldsättningsnivåer kan kanske tänkas gå ned då fler blir mer intresserade av amorteringar än av omkaklade badrum. Företag ser kanske över sin produktion för att effektivisera osv.

Det har senaste veckorna diskuteras en hel del om bilindustrin och det är ju sinnebilden för en hel bransch som verkligen borde omstruktureras. Enkelt finns det idag en produktionskapacitet som är betydligt större än vad den långsiktiga efterfrågan på bilar är. Inga statliga interventioner i världen kan bortföra detta faktum att folk kommer köra och köpa mindre bil. Även om olika bilmärken är starkt förknippade med starka varumärken och livsstil så är den enda långsiktiga lösningen att fler märken på bilar kommer gå samma väg tillmötes som bilmärket Vauxhall. Dvs att bilen finns egentligen inte utan det enda som är en vauxhall är att det sitter ett bilmärke på bilen som i själva verket är en opel. Det finns nog en klar risk att även SAAB blir en vauxhall då idag såväl bottenplatta, motor, växelåda mm i en SAAB 9-3 är en Opel Astra. Nästa steg är nog att integrera mer och lägga ned produktionskapacitet. En fyra-fem mindre antal bilmärken i världen det tror nog jag vi konsumenter har förmågan att acceptera. Men det finns nog en klar risk att många länder lär öka sin statsskuld i syfte att bevara "sina bilmärken" för att rida ut krisen.

Idag läste jag i tidningen om en annan märklig bransch, fastighetsmäklare. De senaste 10 åren har antalet fastighetsmäklare ung fördubblats! Nog för att vi blivit fler invånare i Sverige men vi har ju knappast blivit dubbelt så många invånare i Svea rike de senaste 10 åren. Att så många har velat bli fastighetsmäklare är ju ur ekonomisk synvinkel inte direkt konstigt. Det har varit ett spännande yrke där driftiga individer har kunnat göra sig en halv förmögenhet på att sälja bostadsrätter och villor och då är det ju inte konstigt att fler vill pröva lyckan. När nu de sämre tiderna medför att det är slut med tider där fastighetspriserna stiger med 10% om året så medför detta också att allt färre känner att man har råd att skaffa sig ett nytt boende och man går tillbaka till "normalläget" där man faktiskt köper sig en bostad, tar lån, betalar ränta, amorterar och bor ganska länge. Med den direkta påföljden att det inte finns utrymme för "onormalt" många fastighetsmäklare i relation till invånarantalet.

Oftast leder om struktureringsprocesser till att de företag och branscher som finns kvar efter "stålbadet" oftast blir mer lönsamma och konkurrenskraftiga. Kanske leder denna nedgång i konjunkturen till skogsföretagen i nästa uppgång får tillbaka "gammal god" lönsamhet, men med betydligt färre pappersbruk?

Men, smärtsamma omstruktureringar av detta slag är långsiktigt bra ur samhällets synvinkel och medför om det finns bra omställningsstöd, samt ett finansiellt system som fungerar att vi alla individer börjar utforska andra framtidsmöjligheter. Nya företag lär födas, nya branscher lär blomstra och nya banbrytande forskningsinsatser väntas på att tas tillvara. Det onda har som sagt allt som oftast något gott med sig och vi får väl hoppas att såväl bloggare som övriga samhället även fortsättningsvis vågar skaffa barn och köpa hus.

måndag 1 december 2008

Minskat kostnadstryck?


För att hålla det enkelt så uppstår en vinst när inkomsterna/intäkterna är större än utgifterna. Svårare än så är det egentligen inte för såväl din privata plånbok, företaget som du arbetar på men också för kommunen du bor i och staten vars riksdag du röstar fram. Dvs alla intäkter i världen är inte värda mycket om kostnaderna är större, lika så är det inte mycket värt om man har små kostnader om också intäkterna/inkomsterna är magra.

En tydlig trend idag är att många företag genomför kostnadsneddragningar för att möta en allt mer vikande försäljning. Lastbilar och bilar är två typ företag även om det finns skillnader (lastbilar är infrastruktur medan bilar i mångt och mycket är konsumentprodukter). När efterfrågan viker så måste man alltså sänka sina kostnader för att i bästa möjliga mån försöka behålla sina vinstmarginaler och ha förmågan att agera långsiktigt. Samtidigt är lastbilar en marknad som haft det mycket bra de senaste åren efterfrågan på lastbilar har varit mycket stark och företagen därmed har kunnat acceptera att exempelvis priset på stål har gått upp då företagen vinster ändå ökat kraftigt tillföljd av den ständigt växande efterfrågan vilket idag tyvärr har blivit den största negativa faktorn.

En intressant passus uppkommer idag i företag som de senaste åren helt förståligt lidit av "kostnadstryck" utan att i samma takt kunna öka intäkterna. Kanske är de för att den bakomliggande verksamheten har en stabil efterfrågan medan kostnaderna är ganska volatila. Ett bra exempel är t.ex produkten toapapper. Överlag finns det en jämn och stabil efterfrågan på toapapper. Samhället går varken på dass mer eller mindre i hög som långkonjunktur och det rimliga är nog att anta att priset på toapapper följer den underliggande inflationen i samhället dvs toapapper blir några procent dyrare varje år.

Kostnaderna för att tillverka toapapper är däremot ganska volatila. Dels så krävs det pappersmaskiner och anställda som sköter dessa maskiner. Detta är kostnader som i och för sig är som är stabila. Men det krävs också vedråvara, pappersmassa, returpapper, elektricitet, uppvärmning, plastförpackning runt dasspappret osv. i tider av stigande elpriser, vedråvara, massapriser mm. Kan det vara mycket svårt för dasspapperstillverkare att höja priset på toapapper (efterfrågan har ju inte ökat på bolagets produkter) även om då kostnaderna för produktionen ökar dramatiskt då efterfrågan ökar på företagets insatsvaror då även lastbilstillverkare vill ha elkraft och även förpackningstillverkare vill ha vedråvara.

Men man kan ju också hamna i den angenäma situationen är kostnaderna minskar. Elpriser kan ju trots allt gå ned, priset på returpapper kan gå ned, transport och uppvärmnings kostnader kan gå ned. Och i en sådan situation kan det paradoxala inträffa att företag vars produkter även i sämre tider har en hyfsad efterfrågan där kan lönsamheten nu faktiskt börja stiga. Sedan kan man ju självklart diskutera huruvida sådana här företag tillhör de bästa investeringarna över mycket lång tid i relation till andra bolag.

För de privatpersoner så kan det nog tänkas att lägre räntor den närmsta tider leder till lite lägre kostnader också.

På bild, Snö! det längtar jag också efter....men till helgen så
Gadgeten innehöll ett fel